söndag 20 oktober 2013

Söndag,Studio-och-skrivarkriser,Stackars Sadie,Stickningar och Stundande Striptease

Börjar i haiku
den här veckan aggression
vet inte varför

ingenting hjälper
utom intensiv träning
och extra socker

dessa dilemman
om framtiden,studierna
sånt onödigt tjafs

lite hjälper film
och david attenborough
en lugnande röst



Mmmm denhär veckan har jag faktiskt varit mycket arg. Riktigt sådär barnsligt orsakslöst irritabel sådär att det är bäst för allt och alla att man håller sig borta, i rörelse, inte för mycket i kontakt med andra människor. Varenda morgon har jag vaknat arg, stigit upp med känslan att hoppashoppas alla andra sover sent idag så jag hinner gå hemifrån innan någon stiger upp, flytt till skolan med känslan av att vara försenad och irriterat sig på alla man möter på vägen, isolera sig i studion med sina hörlurar och tankar tills man äntligen får gå till gymmet! Jumppatimmarna har varit ända stunden på dagen jag har varit riktigt nöjd, social tillochmed. Ilskan lixom pressas ut med svetten, kanaliseras ut och transformeras till trevligt endorfinrus och spaghettiwobbliga armar och ben. Hur det skall gå nu om två veckor då Sadie slutar dra timmar i Canterbury,,jaa det blir intressant att se.

Sadie ja. Stackars Sadie! Det är så mycket som skitit sig för henne på senaste tiden. Hon går konstant på förlust med timmarna eftersom hyran är hög och bensinkostnaden för henne att köra in. Det var egentligen ganska väntat, det är ju jättesvårt att driva sitt eget företag och hon skulle ha behövt otroligt många kunder för att få kostnaderna att gå ihop. Men det är inte allt. För några veckor sedan fick hon reda på att hennes pojkvän(som hon sällskapat med i tre år och bott ihop med i ett) har varit "singel" utanför hemmet i några månader och jagat efter "the swimming instructors" på gymmet där han jobbar. Detta fick hon inte ens höra av honom själv utan av en av hans kollegor som hon råkade möta på stan, och som i förbifarten undrat hur hon mår(sådär som nyseparerad) och hon sett oförstående ut och sagt att va nä int har vi separerat och kollegan tystnat och så hade allting kommit fram. Så hon såg såklart till att han fick bli singel på heltid. Men detta innebar också att hon måste flytta ut ur deras gemensamma lägenhet och hem till sina morföräldrar. Som om detta inte varit nog så backade hennes granne en morgon in i hennes parkerade bil och medan den reparerades lyckades hon få en repa i en bil hon lånat av en firma. Och så har hon haft streptokocker i en vecka. Så hon har inte varit helt på topp så att säga, men jäkligt stark är hon och hon har dragit sina klasser varje dag nästan ändå. Vi pratar väldigt mycket före timmen och efter, det blir väldigt socialt och lite terapeutiskt då man ses under denhär stunden mitt i dagens hets och stress och alla får lägga av sig sitt bagage för en stund och vila hjärnan...Och jaa sen dethär med striptease. Sadie frågade om jag kommer med och ser "male exotic dancers" nästa onsdag på en strippklubb här i Canterbury. Man skall väl prova på allt! Jag tror jag har lyckats locka med mig hela hushållet också. All in the name on art!

Och så stickar jag igen. Halsduk tror jag det blir. Fast supersuperbred.

Och hej, snart kommer det kanske en ny bok.......




Ha det så bra tills vi hörs nästa gång.

3 kommentarer:

  1. mycket S i rubriken! SssSSSSssssSS låter det! hur går det med ilskan? är det en sån som aktiverar en och är bra eller bara mest sån som känns förstörande? älskar förresten ditt princessbok-projekt, längtar tills jag får se helheten! (:

    SvaraRadera
    Svar
    1. det går sssssssSSSsisådär XD
      Nå alltså egentligen vet ja ju va de beror på, skall nog ta o maila dig tror ja..eller skype nån dag kanske?
      Ja står lite på tröskeln till ett psykiskt stort projekt o så tror ja int de blir lättare av att de e sista studieåret på gång o sånt...vissa dagar(som idag) vill ja int alls va i studion, ja bara stör mig på allt o alla o försöker folk diskutera me mig har ja svårt att int låta alltför ointresserad o oartig. men igår va de på nåt sätt lättare o då hade ja t.ex ett ganska intressant samtal me en klasskamrat om just bubblande frustration o att vara lost o låst. han sa konstatera bla. att "maybe that's why i drink so much". då kändes de lixom bra o höra att andra oxo har tankar o känslor som man int visar utåt i en "youalright?yeahyouallright?fine!"-kultur.
      Hoppas allt e braa där! hu går de me jobbet? fina förresten dina självporträtt på fb : D

      Radera
    2. ah okej, men de e ju jätteförståeligt, o sista året pumpar ur en ganska mycket extra ångest o stress o sånt förstås! skriv gärna mail om du vill! men kan inte skypa på nån vecka då ja e på resa i belgien nu o i danmark nästa vecka. jobbet har gått bra, städade senaste två dagarna alldeles själv o tyckte de gick bra även om mina kollegor klåpat till det o glömt lämna städsaker på stället.. så var en av kunderna en trevlig äldre dam som ville sitta o fika och prata med mig så kan inte säga att senaste jobbdan var så jobbig : D men! känns också skönt me lite variation genom denna resan för att orka jobba me ny kraft sen igen.. och porträttprojektet känns så där passligt både för o hålla igång de kreativa och för o tvinga mig själv lära mig visa vad ja gör för annat folk... men! ja får nog också skriva dig ett mail för o hinna skriva om allt också. (: men ha det så bra tills vi hörs via skype/mail! : D

      Radera