Sommar i Mars!!!

snabbt väder-skryt : )

blahblahblah blahblahblahblaa

Del av projektet KAJ som framskrider stegvis...

Hej igen!!

Så vad skall jag nu berätta om... kan ju börja med att konstatera att det blir nog inte magisterstudier för min del ändå nästa år. Fick avslag från Glasgow School of Art vilket var det enda universitetet jag skulle kunna tänka mig att studera vid nästa läseår. Så nu blir det jobb istället. Fast Glasgow nevertheless. Apo och jag har börjat planera hur vi skall gå till väga, t.ex kommer vi troligen hyra ett förrådsrum för våra saker under sommaren(hur vi skall få allt upp till Skottland vete dock gudarna då ingendera kör bil). Förra fredagen var vi ute på pub med klasskompisar och jag pratade om att vi kommer behöva hitta kämppä för nästa år när Claire ropade till att Hej min pappa har en lägenhet I Glasgow centrum som står tom året om, ni kan säkert få hyra den! Ifall hon menar allvar så skulle det ju vara ganska så perfekt för oss med en kämppä via en kompis så vi inte riskerar bli lurade. Speciellt ifall den inte är så dyr, men det borde den inte vara eftersom den är ett sovrum+(stort) vardagsrum+kök. Bästa för mig vore om jag skulle ha råd att också hyra nåt litet studiorum (det finns gott om sådana I Glasgow tydligen, har kollat runt lite online). 

Förra onsdagen var det en månad sedan Apostolos och jag “blev tillsammans”...eller jaa en månad sedan vi lyfte katten upp på bordet. En månad är ju inte mycket men låter på nåt sätt mycket längre än att tala om veckor. Vi firade inte specifikt just detta men just på onsdagen råkade det också vara livemusik på the Ballroom vilket det är varje onsdag. Vi hade båda boxning på varsitt håll på kvällen och efter det promenerade jag över till hans hus för middag, varpå vi tog oss ut för att lyssna på musik. Det blev en rolig kväll med dans, fast ibland är killar så OINTELLIGENTA! Åtminstone männen I vår studio. Vår klasskompis Liam fick för sig att han skulle plocka upp glasskärvor från dansgolvet med sina bara händer!!!!!såklart steg omedelbart någon dansvilde på hans hand och mosade in hans finger I glaset så det slicades upp som en spräckt prinskorv. Oftast får jag panik vid sådana situationer men jag var väldigt effektiv denna gång(kanske alkoholen?). Sökte upp en bartender och förklarade vad som hänt och bad honom hämta nåt sterilt att pressa mot sår-fontänen(medan jag förklarade för andra som sprungit efter wc-papper att det skall man inte sätta I sår för det smulas sönder I dom) och så skickade jag iväg Liam till sjukhuset(för han ville gå vidare och festa) och där fick han sitta I två timmar och bli sydd med butterfly stitches. Efter denna plötsliga sjuksyster-aktion var klockan ganska mycket så Apo och jag gick hem.

På fredagen var vi alltså ute igen och efter det jatkot hemma hos Apo. Hans kompisgäng är väldigt roligt att hänga med, avslappnat konstiga människor. Funderade över hur jag själv förändrats också då jag satt I ett rum med enbart killar, I en soffa mellan två killar som jag just lärt känna, med Apo sittande på sängen mittemot bredvid en annan kille och så Toby, och att jag kände mig alldeles trygg och bekväm och I mitt element just där och att slutgiltigt inse att alla är vi människor och individer och kan vara vänner och kompisar och skämta och det är ju helt normalt. Fast för mig har det inte varit så förut, jag har så länge gått runt med fördomar och osäkerhetskänsla var gång jag talat med pojkar eller män. 

Annat då..politiska situationen blir ju bara värre och värre! I Måndags hade vi möte med någon gubbe från "above" som skulle svara på frågor och såklart inte svarade på frågor och som skulle förklara situationen och självklart inte förklarade ett dugg man skulle ha förstått av. Vi var en hel del "bråkmakare" dock som gjorde honom obekväm med våra frågor och "aggressiva attityd". 

Beställningsarbete från Finland:student-teckning. Kanske jag går tillbaka till mer illustrativt ändå........

Och så måste jag berätta om WEDNESDAY CRISIS!

Mai och jag hade en performans i skolan förra onsdagen. Vi satt i KIRK lecture theater-rummet, jag satt riktad mot dörren, Mai med ryggen till. Jag hade ögonen fast och på mina ögonlock hade Mai målat ögon som på en docka. Jag andades ujjayi och gick nästan in i trans. Mai hade ögonen öppna och mötte människors blick då de såg på henne. Så satt vi 3 timmar och "mediterade" på detta märkliga sätt samtidigt som en kamera i hörnet filmade. Här två exempel på åskådar-reaktioner:

Avslutar med två foton från Apos hus

Ledsen banan

Svartsjuka Roo

feber, fester, feminismens fall, fiskbursbakgård och fiilisfilm

Hej kära vänner!

Beklagar dröjsmålet med att uppdatera här på bloggen, livet rumlar runt och jag har haft fullt upp med annat. Till exempel har jag varit sjuk. För två veckor sedan, då jag senast skrev, nämnde jag att jag hade stegring. Veckan därpå fick jag ordentlig feber(upp till 39 grader) och låg sängbunden några dagar med äckelhosta, snorkran till näsa och ont överallt från febern. Dessutom fick jag yrsel vilket jag inte är så van att få, sådan där besynnerlig känsla av att taket snurrar runt och man skall ramla omkull till och med fast man ligger ner. Nu har jag äntligen börjat återhämta mig och kunnat börja gå till gymmet igen.

En annan ovan aspekt med denna förkylning för mig var att jag haft privat hemvårdare som tittat till mig de flesta kvällar (ibland också vid lunchtid) med böcker (Kafka och Camus för att allmänbilda stackars fruntimret), kaffe och underhållning samt ett paraply som present eftersom jag inte varit vuxen nog att lyckas köpa mig ett eget än,,, och för att mot mina protester plocka undan mina rosk och tillochmed mina äckliga näsdukar (tills jag sa ifrån att dom plockar jag ihop själv!). 

Kanske är det den här invasionen av utländsk arbetskraft som politiker här i England verkar oroa sig för? Fast hittills har jag inte behövt betala speciellt mycket för denhär grekiska hemtjänsten. Han verkar hållas nöjd så länge han får i sig lite espresso med jämna mellanrum.

 Fast förra onsdagen mådde jag redan ganska så friskt, och då lekte jag hemmafru: Arbetade några timmar i skolan för att motbevisa att hela min dag skulle kretsa runt nån karl, och var på gymmet en stund för att stretcha ut efter-feber-stela leder. Men spenderade resten av dagen på att handla mat och vin och planera middagsdejt med Apo på kvällen. Detta för att lite fira min friskhet+att vi hade huset för oss själva en liten stund på kvällen då familjen var out and about. Jag lagade ugnsgrönsaker, lyxsallad med "pappas" dressing, stark kikärtsås och vitlöks-papads. Spenderade runt två timmar i köket och lyssnade samtidigt på Beatles. Är helt besatt av Magical Mystery Tour! 

Hemmafru-rollen fortsatte kvällen ut då Mannen i fråga kom från sin boxningstimme till dukat bord och tända ljus. Efter maten gick vi ut och lyssnade på livemusik på The Ballroom...och Mannen betalade drinkarna såklart (fast näh inte egentligen för han betalade min första drink, den andra betalade jag själv då jag samtidigt bjöd Mai på en, skulle ha köpt Apo en också men han blev bjuden av sin grekiska "pojkvän" Agilos). 

På Fredagen var det fest igen! Apos kämppis Toby hade vernissage i sin studio i en närliggande by och han bjöd med mig och jag bjöd med Mai. Vi blev körda dit i Tobys SUPERCOOLA bil! Den är cirka 50 år gammal!

skvaller: här syns lite pojkvän(näeh det är inte mannen i skägg eller kvinnan i rött)

Efteråt var det "gathering" i Apos hus. Gathering är tydligen vad dom kallar fest. Det var "chav" tema. Chav som term definierar en stil som kanske jag skulle översätta till finlandssvenska som "hupparipissis". wikipedias definition

Folk var i varje fall mycket grällt klädda i 90's sportkläder. Hupparin, kedjor, kepsar...

grällt mönstrade tights och stark turkosögonskugga och ljusröda läppar på kvinnorna.

Det var en väldigt rolig kväll, folk målade facepaintings, dansade som galna i källaren, förbättrade världen i köket och filosoferade med gitarrer i rökiga sovrum. En totalt galen kvinna, Carla, friade till mig med ett halsband gjort av en ölkapsyl och remmen från hennes bh. När Apo och jag gick och lade oss lite efter 4 skrattade folk och när jag 8 tiden på morgonen smög till vessan möttes jag av full fest fortfarande. 10-tiden på morgonen började folk lugna ner sig, skruva ner musiken som dundrat på hela natten, och somna lite här som var. 

Mådde förvånansvärt bra lördag morgon efter våra ynka 4-5 timmars sömn och efter alltför många alltför starka romdrinkar, men under promenaden hem fördömde jag tyst solstrålarna som skar in igenom ögonen och gjorde sitt bästa för att spräcka skallen itu. Efter snabbnudlar, karkki, majonnäs, varmt bad och powernap mådde jag ganska så prima igen och tur var väl det för vi var utbjudna igen! Apo kom över på paella med musslor och så såg vi på Lukas Moodyssons "Tillsammans" för att allmänbilda honom. Sedan gjorde vi oss redo och gick till vår klasskompis Claires houseparty. 

Det var också så roligt!!! Väldigt mycket folk och bra fiilis. Apos bidrag bestående av TVÅ flaskor rom ledde dock till att vi alla blev ganska så berusade till slut. 

Jag kände hur världen snurrade, men slutade ta emot mer rom i ett ganska tidigt skede så var nog absolut den mest nyktra i vårt sällskap. Halv tvåtiden tog jag hem Apo och bäddade ner honom. Jag tror att jag är enda i hushållet som inte haft hangover idag, istället har jag känt mig väldigt glad och energisk, har bykat två omgångar, diskat och putsat i köket och jaa, nu uppdaterar jag här på bloggen.

Som ni ser är vår fina gröna gräsmatta puts väck! Gardenern tog inte hand om den så vår landlord beslöt att den skulle fyllas med stenar. Som bottnen i en guldfisk-kupa.

 Annars då...Träden blommar, lixom maskrosor och påskliljor. Varannan dag sol, varannan regn. Kommer bli ganska busy times på uni nu, insamlingen till årskatalogen och sponsringen till årets degree show sätter igång. Jag var förra måndagen med Mai i Sandwich hemma hos konstnärinnan Sara Wicks eftersom jag skrivit en intervju och lekte kulturjournalist medan Mai lekte kameraman och tekniskt ansvarig. Så det samtalet skall vi editera och fixa till riktigt proffsigt om vi bara kan. Det var så otroligt roligt, inspirerande och spännande att tala med henne! Fick verkligen lite blodad tand för journalism... Mai och jag planerar också en performans i skolan som kommer äga rum nästa onsdag.

 Så har vi fått lite nykomlingar i köket! Epressokokaren köpte Apo billigt så att han inte behöver ta med sig sin varje gång han sover över. Som en del i hans gradvisa inflyttning alltså. Den förser alla som vill i hushållet med starkt gott kaffe och själv har jag helt packat undan min vanliga kokare. Kakan är en del av Apos projekt att lära sig baka glutenfritt(och se till att vi blir tjocka och glada), jättegod kryddkaka, lite som mjuk pepparkaka med nötter och äppel.

Och vad mer skall jag nu berätta för att tillfredsställa skvallertörstande småfåglar.... Apo och jag har börjat snegla lite på hyrespriser på kämppän i Glasgows centrum för hösten. Och jag har totalt block för att söka sommarjobb, fler universitetsplatser etcetera. Så kanske detta är året jag väljer bort mina planer och mina ambitioner för nästa år "bara" för denhär besynnerliga känslan av att jag måste vara nära denna människa. Ett val jag för några månader sedan inte överhuvudtaget skulle kunnat förstå.

Nu kan jag inte ens tänka på sommaren utan hugg av oro för hur jag än gör kommer vi inte vara i samma land medan vi jobbar. Och även fast jag kanske inte kommer få något sommarjobb så kommer jag inte kunna bo i London var Apo kommer bo för att (förhoppningsvis) sommarjobba på teater som sceneri-byggar-assistent. Själv tror jag jag borde försöka på jobb i Finland mer, för hinner ju bara jobba en dryg månad denna sommar. Förstår inte riktigt hur jag skall klara mig finansiellt. I alla fall inte när studiestödet slutar skramla in. Men antar att det löser sig på nåt sätt. Onödigt att oroa sig i förväg hursomhelst. Som förvarning måste jag dock säga att jag kanske kommer be om att få låna pengar av släkten innan jag vänder mig till banken, först nu med tanke på vårens graduation som kommer bli dyr då kostnader för ceremonin, dräkten, resekostnader+transportkostnader av mina ägodelar från canterbury allt kommer behöva betalas runt samma tid. Och har ju tyvärr inte valt Apo för hans förmögenhet precis. Oj, men ser så fram emot att få introducera honom för släkt och vänner på sommaren, han följer ju alltså med som min avec till Cessis och Vikkes bröllop.

Ha det bra nu allihopa!!

jahas....livet då

Först och främst:

GRATTIS KÄRA VIKTOR!!!! 

Världens bästa storebror för mig!

Har lite svårt att formulera nytt blogginlägg denhär gången. Det är som att världen är uppochner och framtiden, mina gamla värderingar och viktighetslistor ligger skruttade i en hög. Och allt detta på grund av en vimsig engelsk-grekisk "klasskompis".

Först och främst, tack farmor och Henrika för ljuvliga brev!!! Jag har läst dem och läst dem högt för Apostolos sådär freely translated. 

Apostolos alltså. Världens finaste pojke! Som jorden och vattnet. Vad mer kan jag säga.. Efter två års avvaktan och några månaders aktiv mental strid från min sida för att försöka dränka det som så inte lägre gick att dränkas, efter ett jullov i stilla acceptans över att "jaha jag känner såhär men det gör ju nog inte han, varför sku han göra det? dethär får jag nu bara dölja och så går det om.....", efter en måndag då min bestämda tanke om hans ointresse rubbades och så onsdagen för exakt två veckor sedan då den krossades. Han mer eller mindre flyttade in med sin kaffekvarn, extra set kläder som nu bor i min byrålåda, hembakt bröd(för att blidka mina "föräldrar") och grekiska oliver från hans farmors trädgård i en bergsby jag inte minns namnet på. Kanske det går åt skogen nu när det går så "snabbt", men åt skogen kan det ju gå hur man än gör och denhär skogen går jag så gärna vilse i för den är fylld med magiska bäckar och talande träd!

Och hur skulle jag kunna kämpa emot när det plötsligt känns så naturligt rätt att han är här i mitt liv, när han accepterar MIG som jag är (och jag är ju inte alltid så lätt). Han till och med såg Melodifestivalen med oss för att han vill lära sig om våra traditioner! 

Jag skall försöka ta mig samman tillräckligt för att summera livet annars:

 Det är skaldjurssäsong. Detta innebär färska musslor i diverse rätter! Paella Mai lärde sig göra i Valencia, Som sådana med vitvinsmarinad och lök, eller som här: en asiatisk nudelsoppa.

Canterburys å är totalt översvämmad och man kan inte gå i parken alls:

så lite bilder från min senaste installation i skolan: Meditations- shelter KAJ

 

Nu har jag varit en VECKA utan att jobba ALLS! Och har inte ens ångest över det!!!

....konstigt nog har jag tydligen skapat bilder ändå....för lite nya "arbeten" har lixom magiskt drivit fram:

och annars: Känner mig social och vi har haft mycket gäster senaste tiden(Apo förstås men han är här typ hela tiden), middag med Lasma, middag med Jane, middag med Jennie och Diane, middag förra lördagen med Mais österrikiska väninna Tania, vår gymnasiekompis Emmi+hennes indonesiske pojkvän Seno, och så söndagen var vi i Whitstable och smakade på ostron för första gången! Det var gott!! Pinfärskt lokalt ostron med citron, 70pens styck. Sedan te och kaka hos Jennie. Idag har jag lite stegring och flunssa men mår alldeles ok. Kan inte gå till gymmet såklart och inte till skolan. Men Apo kommer hit efter skolan och tröstar mig, han har mirakulöst inte smittats och verkar inte särskilt rädd för att smittas heller. Imorgon hoppas jag vara frisk så jag kan hälsa på hans katter och hönan i hans trädgård(kanske också hans kämppisar). Och så skall vi planera en resa upp till Glasgow några dagar under påsklovet.

Sagan om en dissertation

KANDI I HANDI!!!

Jag insåg att mina illustrationer till denna dissertation egentligen berättar sagan om dess skapelse! Så här följer nu denna saga:

Man börjar skriva...inser att man står inför många val och kval. Vad skall man skriva om? Vilken väg skall man gå? Vad skall klippas bort?

man börjar utforska det okända.....

Så börjar svårigheterna, man blir sur och tvär.

försöker pressa sig till att jobba.

Känner sig associal och isolerad. Till slut börjar man prata med döda djur.

Sedan, när man jobbat från arla morgon till sen natt, börjar man se små konstiga figurer som inte finns.

Deadlinen närmar sig och man får svårt att sova. stressiga drömmar stör en och man vaknar upp med de konstigaste tankar, idéer och infall.

Man blir ilsken och muckar gräl

Och man börjar allvarligt tvivla på om det man gjort och gör är riktigt sunt och klokt

MEN SÅ ÄR DEN KLAR! Och man känner att livet är en saga

.....fast sen blir man vääääldiigt tröööttt

Nakna kocken och monster i badet

 Jag kommer skriva mer efter deadlinen för kandin som är 27 januari, alltså måndag om en vecka.
Jag ligger nog bra till med texten, sitter och väljer mellan versioner på åsikter, hur bäst formulera, vilka citat skall jag välja att fokusera på mm. 9000 ord är sist och slutligen inte mycket alls. Jag hamnade på 17 000 och har gradvis komprimerat och killed my babies för en mer koncist, fokuserad och lättläst text. Nu nere på 10 300. Så lite arbete kvar, och så att få in rätt bilder och korrektur-läsa innan jag lämnar in för "binding".

Men sund i huvudet blir man ju inte, vilket kanske avspeglats i vår nya fina kökskalender!

Jag fick också plötslig inspis att göra ett självporträtt i badet...

Annars allt väl. Här existerar

SOLEN 

och jag tillber den tyst för mig själv var gång den kikar fram mellan regnmolnen. Däremot fördömer jag fortsatt skarpt engelska husbyggarkonsten!
Hade svårt att hålla mig för skratt när jag var på kaffe med en gym-kompis och hon berättade om en simhall som byggts här i Kent och som måste stängas och rivas efter bara några år för att den inte höll tyngden av allt vatten....också tidningsrubriken
"DOUBLE-GLASS WINDOWS ARE THE FUTURE!"
. ..... ....tänk vilken ny och praktisk idé de vise engelsmännen kommit på här nu!